I tre år gick jag omkring och tyckte att det var jobbigt att plugga till prov, stiga upp vid klockan sex 4-5 dagar i veckan för att gå till skolan och ägna stor del av fritiden åt skolan.
I tre år (och säkert även innan dess) var jag frisk(PEPPARPEPPAR) och jaa, gud var väl med mig...eller nåt.
Under ett halvår har
*jag lyckats bli riktigt förkyld med feber
*mina stämband bestämt sig för att sluta fungera under årets viktigaste helg
*trilla raklång i marken och skrapa upp knogarna vilket ledde till två veckors intensiv smärta
*och nu detta...
Mina röda prickar/utslag på handen/armen har gått från att antagligen bero på rengöringsmedel/sågspån TILL att finnas över hela kroppen (ansiktet inkluderat) och bero på något helt annat eftersom det inte borde förvärrats.
Löss, kvalster, nässelutslag, hårsäcksinflammation....inte vet jag men det kliar som tusan och jag vill att det ska försvinna NU.
Ja jag tycker synd om mig själv just nu. Livet är hårt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar