Massor av bilder

De flesta foton går att förstora, andra inte av naturliga skäl(som man får räkna ut själv).

Födelsedag, stadsvandring och barcbecueën

Japp, ja må hon leva bidde det.

Födelsedagsfrukost med värsta goda bullarna som köpt som degklumpar i konservburkar och gräddas i ugnen, mums med holländsk gammal ost på.

Presentöppning. Det här fina förklädet från Paula. För de nyfikna kan jag berätta att 20årsdagen inbringat (förutom förklädet) duschset från Dove från Gerard & Hennie, små söta flaskor med likör från Kim och Gert, avskedsträsko från Elly, ännu mer duschgrejs från Eric & Claudia, Svensk Dam Tidning-tidningar från far som tyckte att jag måste uppdatera mig, ett Pilgrim armband från Bramstorpsborna och vid hemkomsten väntade en liten mini-Layye i form av canvasduk från mammsen, peppar&salt kvarnar från syster, Anders Petter knivar och magnetupphängare från mormor&morfar och bidrag från mina snälla släktingar som jag ännu inte hunnit tacka.

Efter frukost hade vi rundvandring på kenneln.

Och massor av fotografering, Porsche såklart.

Påväg till stan till fots.

Subway-lunch.

Överlycklig för Van den Poel-födelsedagsglass! Värsta mastodontglassarna, kalasgott verkligen. Men efter det här besöket konstaterade jag att hädanefter tar jag alltid samma som min bordsgranne, no more beslutsångest...ever.

Bildtext överflödigt.

På torget i Enschede. Skriker inte alls "Vi är turister!" om fotot.

Tillbaka på kenneln och Hennie förbereder för kvällens grillning. Lite mer presentöppning.

Gerard grillar sin berömda saté

Nånstans på vägen till att bli lite mätta.

Kim och Victoria, saknar henne!

Amsterdam

De flesta bilder är tagna från "kanalbussen"

Kanonfin stad. En av de finaste jag besökt hitills i mitt liv.

Anne Franks hus. Värsta långa kön utanför...tack och lov för att vi inte planerat att gå dit.

Kyrkan som Anne Frank nämner. Hiskeligt högt kökton.

Riksmuseet

Posing, yeah

Paninilunch, gott!

De sju torn-provincerna...eller något...var lite svårt att höra högtalarguiden i båten.

Snabbinhandling av glass vid ett stopp.

Tillbaka på Amsterdam centralstation för att ta tåget till Diemen och bilen som parkerat gratis hela dagen.

Giethoorn och snygging

Rut som hjälpte oss både hit och dit, här och där.

Giethoorn

Påhoppande båtuthyraren som Sofia snabbt satte i facket snygg.


Payas föredrog båtarna i Amsterdam, de var lite mer komfortabla tyckte han.

Giethoorn

Resturang ute på "sjön"

Båten tillbakalämnad till en annan snygging. Tror att man ska åka till de mer nordliga delarna av landet för att hitta dem.

Mr. Hu fick sig ett besök

Vet inte om Oskar försöker få maten att rinna ut igen. Visserligen har den nog redan hunnit längre med tanke på hans utseende, måste ha en otrolig ämnesomsättning.

Back to Sweden

Här höll jag på att dö. Luften dallrade av avgaser och de typ 30 graderna... Vi var askissiga.

Inte alls slitna, näe då.

De sista dagarna

Till slut anlände lite andrum och Victoria fick tid att skriva mer seriöst på sin blogg igen. Mellan telefonsamtal, möten, visiter, studenter och slugt midsommarplanerande(som iof inte tagit form än...hm) har det knappt blivit tid för något annat.

I någorlunda kronologisk ordning kommer här nu en rapport från mina sista dagar i Holland...

Onsdag 4 juni:

Storstädning av lägenheten. Payas och jag städade och städade och väntade och väntade. Inget Internet hade vi heller. Inte för att det gjorde så mycket men Gerard var destomer upprörd när varken bokningssystem till boardingkenneln eller telefonen fungerade.

Framåt åttatiden på kvällen anlände (äntligen) familjen till kennel Vanenblikhoeve.

Vi åt övergod kycklingwok med grönsaker i gryta och ris med kryddsmör, hysteriskt gott!

Torsdag Victorias födelsedag:-D

Sofia och jag kunde knappt sova och vaknade onormalt tidigt så jag fick rävsova när de tvunget skulle sjunga. Fick lite fina paket och en massa födelsedagskort med hälsningar. Tacktacktack!

Efter den miniuppvaktningen åt vi frukost med Hennie, Gerard och schanuzer Paula som kommit dagen innan (inte bara för att fira min födelsedag, kanske mest för att hämta hem Patou). Gulle-folket gav mig paket, så presentöppning igen.

Därefter tog vi en rundvandring på kenneln och allt och alla fotades överallt.

När fotohysterin lagt sig bar det av mot den lokala staden till fots. Payas som skällt sig hes redan kvällen innan (trodde att alla lämnat kvar honom i Holland) fick följa med. Det shoppades avslutnignskläder, ost och glaaaaass.

Efter en heldag på stan i strålande sol gick vi tillbaka till kenneln för förbereda inför mitt birthdagparty, wihu.

Elly var dock inbjuden till mitt Goodbye-party medan Kim med sambo anlände för att fira födelsedag.

Det grillades för fulla muggar och efter tredje omgången tog det stopp för Sofia som befann sig i chocktillständ. Fastän jag förvarnat alla mycket bra var de lätt chockade över mängdes kött som intogs.

Men gott var det. Otroligt gott.

Vi avslutade med äkta Småländsk ostkaka vilken jag skårade och tog en sådär lagom portion så ingen behöver vara rädd för att ta mer eller mindre. Men holländarna är inte rädda av sig så det lassades upp både kaka, sylt och grädde. De som ätit ostkaka vet att det är rätt mäktigt men imponerande nog fick alla ner allt!

Avslutningsvis en lyckad kväll. Mina vänner i Sverige hade inte heller glömt mig, det trillade in sms ända fram till tolvslaget.

Fredag 6 juni:

Sveriges natinaldag firade vi genom att bila till Diemen och sedan ta tåget till Amsterdam. Även denna dag var otroligt vacker med strålande sol och klarblå himmel.

Vi köpte båtbiljetter så vi kunde åka kanalbuss hela dagen. Ett oslagbart sätt att se större delen av Amsterdam. Vi hoppade i land vid hmhm Plein eftersom barnaskaran lämnat solglasögonen himma (visade sig senare att jag naturligtvis glömt mina i stan där jag lagt dem och tänkt "Nu ska jag inte glömma bara för att jag lägger dem här") och köpte solglasögon. Efter lätt lunch vid Rembrants Corner åkte vi lite mer båt och tog sedan tåget från centralstationen till Diemen och brummade tillbaka till Enschede.

Det blev en avslappnad kväll tillsammans med Gerard och Hennie, övergod mat såklart.

Lördagen den 7 juni:

Planen var att åka till Giethorn och titta på en myyysiga, pittoreska staden som varmt rekommenderats.

Efter en bastant frukost åkte vi in till marknaden i Enschede och handlade mer ost och lätt lunch. Rut tog oss hela vägen till Giethorn och när vi gick parkerat bilen och försökte luska ut exakt vart den pittoreska byn med de gamla husen låg blev vi överfallna av en båtuthyrare som ville hyra ut en båt till oss

(konversationen gick ungfär:

-HEJ! Vill ni hyra en båt?

-Öhh, vi vet inte riktigt var vi är...

-Ni kan få hyra en båt och sedan åka runt på kanalerna här.

-Hmm...ligger den gamla byn med vatten här?

-Den ligger längre ner men ni kan få hyra en båt!

-Ok, kan man komma till den gamla byn med båt och hur mycket kostar båten?

-Alltså jag har ingen båt inne just nu men om ni kommer om en timme......

Jisseees. Efteråt fattade vi varför han inte ville att vi skulle gå längre eftersom konkurrenterna befann sig precis påvägen till "byn")

Vi hyrde som planerat en liten båt och körde omkring på de små kanalerna bland husen. Konstigt ställe...kändes väldigt anlagt och "sjön" utanför var mer som en åker med vatten.

Fast sen är man ju uppvuxen med riktiga insjöar och hur många skolresor har man inte fått utstå till olika hembygdsgårdar, museum och annat. Om det här var pittoreskt och mysigt i Holland vet jag inte riktigt vad Sverige har...det går nog inte att jämföra.

Lördagen avslutades med att vi bjöd Gerard och Hennie på kinarestuarngen Mr. Hu. En "walkbuffé" där man tar de kött/fisk/skaldjur och grönsaker man vill ha på tallriken, väljer sås och sedan wokar kockarna till det. Massor av tillbehör som förrätt, sallad och fruktbord, ris, nasi, bami, vårrullar, junkfood och olika såser plus obegränsat med dricka (öl, vin, läsk, dutch-motsvarigheten på pucko, drickyoggi, vatten...). Och glass som avslutning.

Visst har jag blivit mätt på buffér förr men det här tog nog priset...nu vet jag hur man känner sig när det bara tar stopp och man blir proppmätt. Ingen angenäm upplevelse.

Gott var det i varje fall!

Vi tillbringade några timmar i trädgården, helt dästa, innan vi somnade helt avslagna av all mat.

Hemfärds söndag:

Bilen var helt okej packad, inte ens sprängfylld. Ett trevligt farväl till Hennie och Gerard och styrde bilen mot Sverige.

På Autobahn utanför Hamburg höll några i bilen på att dö (jag och Oskar mest) av kissnödighet och värmeslag. En jävel till AC som vägrade att fungera när bilen stod stilla och står man i bilkö fungerar inte ens TD.

När vi tillslut var framme i Puttgarden, efter att ha stannat på en jätte äcklig parkeringsplats och fått gå flera mil in i skogen för att inte dö en gång till av äckelhet, fick stoltheten stanna utanför medan svenskarna gick in och handlade på Border Shop med en massa svennar ("ahh vi åker till Tyskland och handlar spriiiiiiiit för det är så billigt ah det här har vi gjort många gånger jag hittar sååå bra här" såg jag att alla svennisar tänkte....PINSAMT). I vilket fall lönade sig det lilla stoppet men det var inte mycket som fanns kvar av ärbarheten när jag kom ut.

Allt gick onaturligt smidigt faktiskt. Vår lånade bizz gjorde färjupplevelserna riktigt trevliga. Bortsett från att macken i Åstorp slukade tvåhundraspänn och att bensinen knappt räckte till Skåneporten där McD inte kunde fixa fram något kaffe eftersom den inkompetenta personalen höll på att rengöra maskinen två timmar innan stängning.

Sen var det skönt att komma hem. I nästa inlägg kommer det bilder.

OK, vi tar det från början

Efter mycket velande har jag beslutat för att ta allt från början. Det kommer bli några upprepningar för de trogna besökare som följt mig ända sen början av året men denna gång blir det en berättelse i imperfekt med både bakgrundsfakta, lite diskussion och slutsats.

Jag ska bara landa färdigt först. Sådär lagom mycket så jag snart vill packa ihop livet i en väska igen och åka iväg. Men den här gången blir det inte riktigt så långt, definitivt inte så länge och helt klart i väldigt gott sällskap.

Håll till godo

Det är så sjukt att speeda upp från noll till hundra på bara några timmar. För en vecka sedan hade jag allt i huvudet och idag klarar jag inte många timmar utan min kalender. De senaste dagarna har innehållit massor med roligheter(och några mindre kul möten, telefonsamtal och småtråkigt). Shopping, lunch på stan, student, valphantering och passning, glassätning och naturligtvis uppackning. Rummet är fyllt av halvuppackade väskor, tvätt och öppnade presenter.
Sängen står mitt ute på golven för att vara på den säkra sidan. Dammsugning har ännu inte hunnits med och jag kan lova att det har flyttat hit både en och annan sen jag dammsög här för ett halvår sedan (MEN! spindeltoleransen har ökar markant jämfört med förr).
Morgondagen bjuder på mer studentande och till helgen blir det besök i Skäggalösa och hundvakt (det är ju så roligt att passa andras hundar, kan inte låta bli liksom).
Sen är det dags att planera inför sommarens första Skåne-resa, kan inte bli annat än trevligt.


Nu är alla bilder från Holland, utom faderns, ihopsamlade så snart kommer ett litet bildsvep. Många fina bilder blev det.

Sofia och Victoria påväg till 20-års birthdayparty. Sofia stolt över sin wet-look.

HEJ SVERIGE

Tvungen rubrik...

Vi kom hem natten mellan söndag-måndag.
Allt gick kanon.

Jag har massor av fina bilder och roliga saker att berätta.
Men händerna har varit fulla sedan jag vaknade igår morse.
Nu ska jag förbereda mig för att studenta lite granna men först ta hand om skrikiga valpar och försöka få ordning på röran här.


Underbart att vara hemma och underbart att vara fin i håret igen.

Doi Holland.

Ute åskar det.
Sofia ligger i överslafen frågar efter en pincett att dra ut ett hårstrå på sin mage.
Payas ligger vid dörren och väntar på något.
Resten av familjen ligger förhoppningsvis i sina sängar uppe på vindsvåningen.
Jag laddar in musik på ipoden inför morgondagens bilresa samtidigt som jag funderar på hur allt ska få plats i bilen.


Våra dagar i Holland har varit helt fantastiska. I onsdagsmorse var några gubbar i Gerards trädgård och grävde. Efter det fungerade varken telefon eller internet. I onsdagskväll anlände familjen och Payas blev lycklig. I torsdags var det fint väder och jag hade en kanonfödelsedag, som först firades i Enschede stad och senare med grillkväll tillsammans med människorna jag lärt känna här nere. I fredags åkte vi båt i soliga Amsterdam. Idag har vi varit i Giethorn och ikväll har alla ätit sig övermätta på stadens Kina resturang.

Nu fungerar internet igen.
Vi har tagit massor med bilder och jag kommer med all säkerhet att beskriva dag för dag mer utförligt med både bilder och text.


Imorgon åker vi hem.

Varesig jag vill eller inte kommer Holland ha en speciell plats i mitt hjärta.


Hej då Holland.

Slutet är nära

Idag har varit en gaaalen dag. Jag har apont i höft-skink-ryggen vilket sprider sig ner i benet när jag går. Alltså har dagen endast bestått av de allra nödvändigaste promenaderna. Lyckligtvis dök student-Maartin upp så han kunde gå med Porsche idag. Och städa kenneln på morgonen och städa färdigt i taket och ta ut valparna och fylla på mat och ...he he he. Passa på att köra med folk när man kan.
Själv har jag tillbringat dagen med att evighetsborsta Porsche, sopa golvet, utfodra, skriva verksamhetsberättelse och underhålla Kim. Städat och plockat bland alla grejer har jag också gjort...men det är ett projekt som hela tiden skjuts på framtiden. Framtiden är imorron för det är sista chansen innan det börjar brinna i knutarna.


Det ser ut som att planen håller so far. Kanske det blir en tur till Lutterzand (hemmasnickrad stavning) på lördag om Kim har tid. För att äta chokladglass med chokladsås, chokladgrädde och choklad.
Gäller att passa på innan det 'hårda' livet börjar på måndag.

Självklart bli det uppdateringar om hur sightsingen och hela resan fortlöper. Det ska bli oehört kul att se min bror i civiliserat sammanhang igen. Och min arma far bland hundfolk. Det ska bli ett nöje att shoppa med syster och självklart ska det bli roligt att se mammsen igen.
Men jag vill understryka att det känns väldigt konstigt alltihopa.
Konstigt på ett konstigt sätt.

Idag har jag skrattat gott åt Sofias blogg (intern eller bara dålig humor?) och kommentarerna jag fått. Lovar att jag ska sjunga Who let the dogs out på kenneln och när vi kommer till Puttgarden ska jag tralla birthday-sip-barcadi-ngt vilket melodi det nu kan vara.

Jag har en plan

Till familjen

Måste kännas bra att få allt planerat och serverat...hm.

• Onsdag:
  Ankomst, guidning på kennel Vanenblikhoeve samt middag.
  
• Torsdag:
  Femte juni(alla borde vid det här laget veta vad som händer då.....), promme, shopping och rundvandring i Enschede. Tårtbakning (ihopsättning av ingredienser som tagits med från Zweden på min begäran), tårtätning och senare på kvällen Barcbecueën tillsammans med lite gäster, småländsk ostkaka (och farmors oslagbara nykokta jordgubbsylt, tacktacktack!) som avslutning!
  
• Fredag:
  Amsterdam here we come...
  Det finns så otroligt mycket att titta och göra så vi kommer få begränsa oss kraftigt. En och annan rolig affär (väskor, skoooooor) måste hinnas med och utöver det blir det nog att investera i en Canal-Bus biljett om vädret är fint. Van Goth står högt upp på min lista...får se vad övriga säger om den saken.
  
• Lördag:
  Ett ställe som heter Zaanse Schans kommer att få besök. Ligger i Zaandam, i Amsterdamsområdet, och är en gammal välbevarad by. Finns klassiska väderkvarnas att skåda, ost att smaka och köpa och träskortillverkning att titta på. Även en stor shop med dutch-souvenirer för den som vill. För egen del är det mest osten och väderkvarnarna som lockar. Och träskorna såklart (tsss).
  Hinns det med kommer vi att stanna till i Arnhem, eller någon annan fin holländsk stad, och titta runt.
  Kvällen avslutas med måltid tillsammans med Gerard och Hennie på den berömda, omtalade kinaresturangen, som vi brukar hämta mat från, och deras "walk" (=typ buffé).
  
• Söndag:
  Tillbaka till Sverige och Hemmet. Ett litet stopp i Puttgarden för att fylla alla lediga skrymslen i Volvon.

Chansen att någon av de berörda kommer att hinna läsa det här innan de styr söderut är väl inte så stor. Planerna kommer antagligen ändras allt eftersom sedlarna försvinner och vädret försämras.
No matter what så kommer det bli väldigt roligt:-)
Välkomna.

delirious Can you hear us

Det är ofint att använda ord som slavgöra och negerjobb. Jag ger er härmed en synonym: kennelarbete.
Men jag måste säga att jag är vid gott mod. För det är inte något upplyftande arbete att städa kenneln för hundradetusende gången på en vecka och få luktsinnet bortfrät av för mycket klor i såpvattnet (jag gillar klor) och känna stressen flåsande i nacken. Hundar som ska badas och torkas, egen hund som måste rastas, kaffe som ska drickas och valpar ha mat. Jag har aldrig varit med om något liknande när jag bytte sågspån hos valparna, jag måste varit extremt duktig på att hålla rent där (från bajs vilket gör att man fyller på med nytt spån ovanpå om det ser rent ut alltså kiss längst ner, hästfolket vet vad jag pratar om) för de ångorna av ammoniak som steg upp i mitt ansikte var enorma. Efter ett helt år på ålderdomshem och kennel kan jag lova att man lär sig stänga av näsan utan att ens fundera på det. Men det här kändes till och med i munnen.
Framåt femtiden, när jag fortfarande hade jobb kvar, låste sig en muskel på baksidan av låret så då satte jag mig och tittade på Niklas istället. Han gjorde j ä t t e god jordubb-passionfrukt dessert med botten av hasselnötter och havregryn gratinerad med zabaionesås och att inte förglömma maten han lagade. Om Jaime Oliver tackar nej till att bo med mig kan Niklas få göra det istället. Leila kan få komma runt jul o baka godis, hon gör för feta grejer för att det ska vara bra att äta alltid.

Eftersom jag tillbringat en stor del av denna dag inomhus har jag även utsatts för en av de många kommersiella radiokanalerna. Holländarna gillar techno, mycket techno. Att de diggar Basshunter är ingen nyhet och David Guetta spelas två gånger i timmen. Om jag får tro rätt har det blivit lite värre sen i början av året...det värsta är att jag börjar vänja mig. Det jag för ett tag sedan kunde bli hysterisk på hör jag knappt längre.

Nu ska jag ta igen mig innan det är dags att jobba igen. Det blir en tidig kväll idag för imorron bitti ska jag lura hundarna genom att ställa tyst alarm under kudden och kliva upp tiiiiidigt och ta ut dem. Tanken är att de ska bli överraskade och inte kissa/bajsa inne. Klarar vi det imorron så var idag sista gången jag städade kenneln...for ever.

Nu behöver ni inte undra

Nej, jag är inte gravid.


Tänkte att det var lika bra att svara på den frågan innan jag visar mig för folk. På grund av roligheter och måsten kan jag inte hålla mig hemma utom synhåll för folk länge nog för att saker och ting ska se bättre ut.
Nu behöver ingen fråga eller gå omkring med skvaller (attans! kunde jag inte ens unna folket det...).

Nu har jag dessutom, äntligen, bevisat för folk att nej, det skulle inte se bättre ut om jag "la på mig lite". Som jag försökt förklara men aldrig viljat bevisa sätter det sig inte över handleder, lägger på former eller överhuvudtaget på rätt ställen. Det resulterar i en välplacerad kulmage och dubbelhaka.
Jag har levt otroligt bra här nere. Ett ställe med godare mat hade varit svårt att hitta.

Nu finns jag inte mer

Skulle vi kunna göra såhär att alla glömmer vem jag är och endast de som jag vill ska komma ihåg mig kommer ihåg mig (typ de jag haft någon kontakt med under tiden här plus några till och alla gamla oldies från förr). Guuuud vad smidigt det hade varit. När jag tänker på vissa människor eller kommande situationer vill jag bara springa och gömma mig. Fegt och sant.





Tänk om man kunde få börja om med vissa saker.
Göra om, göra rätt.



Men nu ska vi inte glömma att det hela tiden kommer nya chanser och nya människor. Dessvärre är en av de många sakerna jag lärt mig här nere att världen är liten. Fast den känns stor.
Inte minst lär man sig av sina "misstag" (eller som jag väljer att se det: lärdomar). Tänk om man kunde få leva om livet. Vilket perfekt liv det skulle bli.
Till exempel skulle Göteborg och jag kunna försöka börja om och kanske komma lite bättre överens eller bara ignorera varandra.


Victoria? Vem? Va? Nej, det vet jag inte.

Makeover såhär en söndag

Varsågod Jenny. Klipper man ner sin beardis kan man få låna min fullpälsade, nyborstade. Fin va?

Arbetet utfördes visserligen under gårdagen. Det gick förvånansvärt smärtfritt även om det var lite väl många täckhår som rök. Det är jobbigt att inte kunna göra iordning hunden inför utställning! Allt tar så mycket längre tid efteråt.

Han är underbart söt och gullig att jobba med. Vågar väl inget annat...he he.

Idag står bad på schemat. Allt för att inte lukta kiss-skunk på onsdag.

Jag hoppas verkligen att schapparna får behålla sin naturlig- och orördhet på utställningarna. Vill man ha en borstad en kan man, som det går att se på bilderna, lika gärna köpa en beardis, lahsa, PON(här nere borstar dem pon:arna för fullt) eller tib.terrier. Finns massor att välja mellan...men låt schapparna vara, de är så mycket finare och mer hälsosamma om man låter pälsen vara.