De sista dagarna

Till slut anlände lite andrum och Victoria fick tid att skriva mer seriöst på sin blogg igen. Mellan telefonsamtal, möten, visiter, studenter och slugt midsommarplanerande(som iof inte tagit form än...hm) har det knappt blivit tid för något annat.

I någorlunda kronologisk ordning kommer här nu en rapport från mina sista dagar i Holland...

Onsdag 4 juni:

Storstädning av lägenheten. Payas och jag städade och städade och väntade och väntade. Inget Internet hade vi heller. Inte för att det gjorde så mycket men Gerard var destomer upprörd när varken bokningssystem till boardingkenneln eller telefonen fungerade.

Framåt åttatiden på kvällen anlände (äntligen) familjen till kennel Vanenblikhoeve.

Vi åt övergod kycklingwok med grönsaker i gryta och ris med kryddsmör, hysteriskt gott!

Torsdag Victorias födelsedag:-D

Sofia och jag kunde knappt sova och vaknade onormalt tidigt så jag fick rävsova när de tvunget skulle sjunga. Fick lite fina paket och en massa födelsedagskort med hälsningar. Tacktacktack!

Efter den miniuppvaktningen åt vi frukost med Hennie, Gerard och schanuzer Paula som kommit dagen innan (inte bara för att fira min födelsedag, kanske mest för att hämta hem Patou). Gulle-folket gav mig paket, så presentöppning igen.

Därefter tog vi en rundvandring på kenneln och allt och alla fotades överallt.

När fotohysterin lagt sig bar det av mot den lokala staden till fots. Payas som skällt sig hes redan kvällen innan (trodde att alla lämnat kvar honom i Holland) fick följa med. Det shoppades avslutnignskläder, ost och glaaaaass.

Efter en heldag på stan i strålande sol gick vi tillbaka till kenneln för förbereda inför mitt birthdagparty, wihu.

Elly var dock inbjuden till mitt Goodbye-party medan Kim med sambo anlände för att fira födelsedag.

Det grillades för fulla muggar och efter tredje omgången tog det stopp för Sofia som befann sig i chocktillständ. Fastän jag förvarnat alla mycket bra var de lätt chockade över mängdes kött som intogs.

Men gott var det. Otroligt gott.

Vi avslutade med äkta Småländsk ostkaka vilken jag skårade och tog en sådär lagom portion så ingen behöver vara rädd för att ta mer eller mindre. Men holländarna är inte rädda av sig så det lassades upp både kaka, sylt och grädde. De som ätit ostkaka vet att det är rätt mäktigt men imponerande nog fick alla ner allt!

Avslutningsvis en lyckad kväll. Mina vänner i Sverige hade inte heller glömt mig, det trillade in sms ända fram till tolvslaget.

Fredag 6 juni:

Sveriges natinaldag firade vi genom att bila till Diemen och sedan ta tåget till Amsterdam. Även denna dag var otroligt vacker med strålande sol och klarblå himmel.

Vi köpte båtbiljetter så vi kunde åka kanalbuss hela dagen. Ett oslagbart sätt att se större delen av Amsterdam. Vi hoppade i land vid hmhm Plein eftersom barnaskaran lämnat solglasögonen himma (visade sig senare att jag naturligtvis glömt mina i stan där jag lagt dem och tänkt "Nu ska jag inte glömma bara för att jag lägger dem här") och köpte solglasögon. Efter lätt lunch vid Rembrants Corner åkte vi lite mer båt och tog sedan tåget från centralstationen till Diemen och brummade tillbaka till Enschede.

Det blev en avslappnad kväll tillsammans med Gerard och Hennie, övergod mat såklart.

Lördagen den 7 juni:

Planen var att åka till Giethorn och titta på en myyysiga, pittoreska staden som varmt rekommenderats.

Efter en bastant frukost åkte vi in till marknaden i Enschede och handlade mer ost och lätt lunch. Rut tog oss hela vägen till Giethorn och när vi gick parkerat bilen och försökte luska ut exakt vart den pittoreska byn med de gamla husen låg blev vi överfallna av en båtuthyrare som ville hyra ut en båt till oss

(konversationen gick ungfär:

-HEJ! Vill ni hyra en båt?

-Öhh, vi vet inte riktigt var vi är...

-Ni kan få hyra en båt och sedan åka runt på kanalerna här.

-Hmm...ligger den gamla byn med vatten här?

-Den ligger längre ner men ni kan få hyra en båt!

-Ok, kan man komma till den gamla byn med båt och hur mycket kostar båten?

-Alltså jag har ingen båt inne just nu men om ni kommer om en timme......

Jisseees. Efteråt fattade vi varför han inte ville att vi skulle gå längre eftersom konkurrenterna befann sig precis påvägen till "byn")

Vi hyrde som planerat en liten båt och körde omkring på de små kanalerna bland husen. Konstigt ställe...kändes väldigt anlagt och "sjön" utanför var mer som en åker med vatten.

Fast sen är man ju uppvuxen med riktiga insjöar och hur många skolresor har man inte fått utstå till olika hembygdsgårdar, museum och annat. Om det här var pittoreskt och mysigt i Holland vet jag inte riktigt vad Sverige har...det går nog inte att jämföra.

Lördagen avslutades med att vi bjöd Gerard och Hennie på kinarestuarngen Mr. Hu. En "walkbuffé" där man tar de kött/fisk/skaldjur och grönsaker man vill ha på tallriken, väljer sås och sedan wokar kockarna till det. Massor av tillbehör som förrätt, sallad och fruktbord, ris, nasi, bami, vårrullar, junkfood och olika såser plus obegränsat med dricka (öl, vin, läsk, dutch-motsvarigheten på pucko, drickyoggi, vatten...). Och glass som avslutning.

Visst har jag blivit mätt på buffér förr men det här tog nog priset...nu vet jag hur man känner sig när det bara tar stopp och man blir proppmätt. Ingen angenäm upplevelse.

Gott var det i varje fall!

Vi tillbringade några timmar i trädgården, helt dästa, innan vi somnade helt avslagna av all mat.

Hemfärds söndag:

Bilen var helt okej packad, inte ens sprängfylld. Ett trevligt farväl till Hennie och Gerard och styrde bilen mot Sverige.

På Autobahn utanför Hamburg höll några i bilen på att dö (jag och Oskar mest) av kissnödighet och värmeslag. En jävel till AC som vägrade att fungera när bilen stod stilla och står man i bilkö fungerar inte ens TD.

När vi tillslut var framme i Puttgarden, efter att ha stannat på en jätte äcklig parkeringsplats och fått gå flera mil in i skogen för att inte dö en gång till av äckelhet, fick stoltheten stanna utanför medan svenskarna gick in och handlade på Border Shop med en massa svennar ("ahh vi åker till Tyskland och handlar spriiiiiiiit för det är så billigt ah det här har vi gjort många gånger jag hittar sååå bra här" såg jag att alla svennisar tänkte....PINSAMT). I vilket fall lönade sig det lilla stoppet men det var inte mycket som fanns kvar av ärbarheten när jag kom ut.

Allt gick onaturligt smidigt faktiskt. Vår lånade bizz gjorde färjupplevelserna riktigt trevliga. Bortsett från att macken i Åstorp slukade tvåhundraspänn och att bensinen knappt räckte till Skåneporten där McD inte kunde fixa fram något kaffe eftersom den inkompetenta personalen höll på att rengöra maskinen två timmar innan stängning.

Sen var det skönt att komma hem. I nästa inlägg kommer det bilder.