När jag egentligen skulle ha gått och lagt mig för att orka med morgondagen sökte jag lite på youtube.
En liten tår kunde inte låta bli att trilla ner när jag hade tittat på den här.
Jag kommer ihåg när det för 5 år sedan satt en annan blondin i samma situation, då med pappan till hunden. Jag var hemma i Sverige och följde allt som gick över Internet med ett modem. Det var magiskt.
Tänk vad saker och ting ändras, fort. Nu är det bara minnen kvar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar